HOVRÄ= ;TTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE

Avdelning 2 Ro= tel: 28

Box 846,<= span style=3D'mso-spacerun:yes'> 201 80 Malmö Sändes via ytpost samt E-post till: hovratten.skaneblekinge@dom.se

Mål nr: Ö 985-07

KOMPLETTERING AV ÖVERKLAGANDET

Utöver vad som anfördes i överklagandet åberopas även följande argument för att förevarande stämningsans&oum= l;kan inte skall avvisas med hänvisning till res judicata[1]<= /span>:

En rättsutredning utan fullmakt till en = opartisk rättsutredare är alls inte samma händelse och sak som en processför= ing med fullmakt till ett ombud. De rättsliga grunder= na är på grund av uppdraget i sak olika. (jfr Olivecrona m fl)

Rättsutredningen och den efterföljande skadeståndsprocessen mot Lena Ström är två från varandra fristående händelseförlopp – även med avseende på den tidsperiod då de ifrågasatta handläggningarna skedde. Proc= ess A mot processombudet Jernryd (mål T 4586-03 i Lunds TR) kan därför inte vara samma sak som process B mot rättsutredaren Advokatfirman Sven Jernryd AB (mål T 855-07 vid Lunds TR). Märk att process A= avser ett befullmäktigat ombudsskap tiden juni 1993 – maj 1995, medan process B avser en oberoende rättsutredning tiden december 1992 ̵= 1; mars 1993.

Ett = avgörande är rättskraftigt end= ast i den utsträckning saken (talan/frågan) i målet avgjorts. Beträffande frågan hur långt rättskraften sträcker sig gäller grundsatsen att rättskraften omfattar e= ndast vad domstolen har registrerat och genom domen verkligen fastställt. <= span style=3D'color:black;mso-bidi-font-weight:bold'>Observera att undantag fr&= aring;n reglerna om res judicata g&aum= l;ller för det fall domstolen dömt över annat än vad parten y= rkat och anfört i målet. Detta är bevisligen tillämpligt i målet T 4586-03 i Lunds tingsrätt och mål T 44-04 enligt hovrättens dom av 2004-09-13, varför dessa domar inte äger rättskraft gentemot vad = Burström nu anför och yrkar mot Jernryd! De nu åberopade omständigheterna angående Jernryds rättsutredning har nämligen aldrig pröv= ats tidigare av någon domstol.

Om hovrätten likväl har en annan uppfattning yrkas härmed att rätten upplyser om var Ströms vilseledande handläggning= samt Jernryds undertryckande av densamma har prövats och var någonst= ans bedömningen i så fall står att läsa.

Anm: Rätt= skraft är ett av de mest omskrivna och diskut= erade områdena inom processrätten. Bland ann= at måste en avgränsning ske för att man skall kunna avgö= ra huruvida en fråga redan är rättskraftigt avdömd. Problematiken håller sig vid liv eftersom det inte finns någon definition av vad som skall anses utgöra processföremålet = vare sig i lag eller förarbeten. Detta har givit upphov till en relativt omfattande debatt. Det är även inom processteorien omtvistat, huruvida utslag, genom vilka domstol konstaterat bristen på en förutsättning för prövning av det materiella rättsförhållandet och på den grund undandragit sig sådan prövning, skall kunna medföra verkan av rättskraft. Bestäm= melser om rättskraft finns bland annat i rättegångsbalken kap 17 § 11: "Dom äge, sedan tid för talan utgått, rättskraft, såvitt därigenom avgjorts den sak, varom talan väckts….”= ;

&nbs= p;

Från praxis och lagstiftarens förarbeten framgår att domstolen b&oum= l;r av rättssäkerhetsskäl anlägga en försiktig tolkni= ng för att inte beröva en enskild sin grundlagsfästa rätt= till objektiv prövning av sina anförda civilrättsfrågor. S= amma spärr mot att avfärda någons civilrättsliga talan med hänvisning till res judicata<= /i> finns även inom den Europarätt, som införlivats i Svensk la= g.

    Artikel 13 i Konventi= onen citeras: ”Var och en, vars i denna konvention angivna fri- och rättighet= er kränkts, skall ha tillgång till ett effektivt rättsmedel inför en nationell myndighet och detta även om kränkningen utförts av någon i offentlig ställning.”

  Artikel 17 citeras: ”Ingentin= g i denna konvention får tolkas så att det medför en rätt för någon stat, grupp eller person att bedriva verksamhet eller utföra handling som syftar till att utplåna någon av de f= ri- och rättigheter som angetts i konventionen eller till att inskrä= nka dem i större utsträckning än vad som där medgetts.R= 21;<= /p>
Anm: En advokat har i Sverige offentlig ställning och b&au= ml;r prägel av myndighetsperson. Artikel 13 kan mot bakgrund av RB 8:4 tol= kas så att Klemeco/Burström haft rätt till en lojal och redlig advokat. Om inte, d v s om advokaten kränkt sin huvudmans rätt, = skall Klemeco/Burström ha rätt till ett effektivt rättsmedel. Art= ikel 17 förbjuder all inskränkning av denna rätt. Underförstått tillhålles ett försiktigt förhållningssätt för att inte riskera kränka individens rätt.

Som tidigare anförts var stämningsans&oum= l;kan i mål 4586-03 vid Lunds TR angående Jernryds processföring alldeles tillräckligt komplicerad. Burström hade dessutom på grund av sin ekonomiska insufficiens = inte tillgång till ett rättsbildat ombud. Det handlade de facto om ett mål mot en advokats processföring i ett mål mot en annan advokats processföring i ett annat mål. Att mot denna komplexa bakgrund komplettera målet med rättsfrågor kring utförandet a= v den neutrala rättsutredningen med den i så fall adderade svårigheten att hantera att Jernryd med flera hade åt= agit sig vara opartiska utredare utan fullmakt, ställer sig naturligtvis övermäktigt för den icke rättsbildade. En sådan komplikation kan heller inte någon domstol begära, som ju vanli= gtvis vill att talan renodlas. Såvitt framgår av domen i Lunds tingsrätt i process A var det nog så svårt att hantera de= n komplexa processen, efter= som såväl tingsrätten som hovrätten uppfattat både målets materia och HD:s domskäl i NJA 1992 s 403 felaktigt och på divergerande sätt. Därför dömde man på = väsensskilda grunder, som inte ens hade åberopats! Inte minst detta visar att utförandet av rättsutredningen inte kunde tas in i process A och ytterligare försvåra målet!

&nbs= p;

Det borde= vara lätt att se att förevarande stämningsansökan innehåller klart relevanta rättsfakta som redan vid en översiktlig granskning kan bedömas grunda skadestånd p&ari= ng; grund av oaktsamhet.

Det ä= ;r vid genomläsning av de av Lunds tingsrätt anförda domarna (i process A) lätt att se att ingen av dessa domar har behandlat den fråga som förevarande stämningsansökan fokuserar p&ar= ing;.

Det skulle därför strida inte endast mot lag utan även mot tro och hed= er att avvisa den begärda rättsprövningen och inte ens ge part= erna tillfälle till rättslig förlikning.

Det skulle även strida mot det påbjudna värnet om den svaga parten i = ett rättsförhållande att blockera dennes möjlighet till en objektiv och rättfärdig prövning, med en tvivelaktig hänvisning till res judicata. Bifogat PM visar synnerligen klart och tydligt att tvenne advokater var för sig och efter varandra krän= kt sin huvudmans rätt till en etisk och korrekt handläggning å det grövsta.

&nbs= p;

Angående domstolarnas förhållningss&aum= l;tt i tvistemål mellan klienter och advokater

Det ä= ;r djupt otillfredsställande att advokater bevisligen favoriseras av sve= nska domstolar vid bevisvärderingen och bedömningen av skadestå= ndstvister - i motsättning till den rättssökande allmänheten= . Att det förhåller sig på detta sätt finner stöd i e= tt entydigt statistiskt utfall under mer än sextio år, och inte mi= nst om man objektivt granskar åtminstone ett tiotal avgjorda mål. = Mer om detta står att läsa på Internet; se bland annat www.srsf.se. Att favoriseringen ibland är extra tydlig och utmanande finner man bl a vid genomläsning av bifogad promemoria; bilaga 1.

    Mot bakgrund av detta= och den anmärkningsvärda behandling som de tvistemål fåt= t som härflutit från rättsfallet NJA 1992:60 upplevs det som en omöjlighet att få till stånd en opartisk bedömning i enlighet med intentionerna i svensk grundlag. Det upplevs därför frustrerande att argumentera inför tillslutna ögon och öron= . Det är tydligt att en förändring bara kan ske på politisk väg med ansvarsutkrävande genom JK och JO samt med stö= d av medial uppmärksamhet.

&nbs= p;

Övri= gt: Måhända bör det framhållas att undertecknad i= nte är ute efter någon bestraffning av inblandade advokater, utan s= öker ekonomisk gottgörelse för åsamkade skador. Detta torde inte vara särskilt betungande då ansvarsförsäkringar l&aum= l;r finnas. Burström är alltså inte på minsta sätt hjälpt av att Jernryd får repressalier såsom skedde d&ari= ng; process A avhandlades. Enligt entydiga rykten bland jurister i Lunda-regio= nen drabbades Jernryd av sanktioner genom att under en längre tid förvägras förordnanden som offentlig försvarare m m. Samtidigt ignorerades kärandens skador och talan som brukligt är= i tvistemål mot advokat.

&nbs= p;

Änge= lholm den 12 juli 2007

&nbs= p;

Bertil Burström

&nbs= p;

Bilaga: Promemo= ria 2007-07-07/BIB